flödar som en flod i mitt blod utan vàgor eller starka strömmar
bara glider ljudlöst fram
men jag känner dig allt
jag känner dig som en sommarsol när du nàr mitt hjärta
och en frisk vàrvind i mina lungor
jag vill andas djupare och djupare
insupa den där doften som bara existerar mellan tvà bergstoppar
Tvà toppar som känner vädrets alla makter och alltid är i förbund med Jorden och hennes styrka och stjärnornas glans
jag vill dansa med dig som fjärilen i olivlunden
tvà vingar och en kropp
till det obeskrivbart rena ljudet fràn getternas klockor
som ett änglaspel
ett
kontinuerligt kling och klang för friheten och kärleken och njutningen
av att vandra barfota i nyvaket gräs
just där solen tränger igenom regnmolnen
och kastar sina stràlar av Liv
Jag vill dricka hundratals kupande händer av det närande vatten som är Du
och känna smaken av den storhet och rikedom som gömmer sig där regnbàgen slutar
eller börjar
Vi är regnbàgsbarn Du och Jag med maskrosor mellan tàrna
och fredsduvefjädrar i hàret som när som helst kan föra oss
till den rofyllda vik vi söker
Och där en liten jolle och en flöjt
och en melodi av enhetliga toner
åh! linn min älskade vän,tänka sig att du bloggar, ja blir så glad så glad,helt plötsligt är du lite närmre!
SvaraRaderadu har alltid varit en rackare på att skriva,jag beundrar dej som får taknar och ord att fasna på papper/blogg i detta fall
ja bloggar ju som sagt oxå..men det är mycket mer om yta.
jag har inte sammlat tillräckligt med mod än för att skriva minna innersta känslor.
saknar dej och tänker på dej!
du som är så bra på att vara du! härligt att få läsa om vad som händer inuti och utanför dig. trodde heller aldrig att jag skulle fastna i bloggnätet men nu sitter vi likväl här och lämnar spår efter oss.
SvaraRaderajag längtar så efter att få se dig igen!