det kallas tvivel det där som stör

Meningslösheten smyger sig på och
jag undrar
om det är för att jag tänker på att andra möjligtvis har tankar
om mig
Jag har alltid brytt mig om vad andra tänker
alltid varit lite utanför mig själv för att vara säker på
att ingen kan komma åt mitt innersta
Jag hittade mina gamla dagböcker härom dagen
de var fulla av lögner
över- och underdrifter
skam

I torsdags besökte jag en gammal bubbla
en föreläsningsman som inte sade något nytt
påminde mig om att allt är perfekt som det är
saknar jag något så ser jag inte perfektionen,
avsaknad av acceptans
men jag kan inte låta bli att längta efter stabilitet ändå
ett bo, ett krypin för trygghet
det är så mycket jag vill göra och ta mig för
energin är hög men jag finner inget uttryck
istället far jag fram och tillbaka
och struntar i det mesta som jag vet får mig att må bra
lite vilsen
jag försöker att acceptera det

Jag läste i en bok att fiskar är drömmare
(astrologi, inte biologi)
det visste jag väl redan
jag råkar vara fisk
det var skönt ändå att få se det nedskrivet
jag vill alltid bära med mig den boken och peka
på orden känslig och drömmare
när någon undrar vad tusan det är jag pysslar med
där kom det igen
att visa för andra
som om jag inte räcker till
att det jag tror på bara är just drömmar