Det blåser i Malmö
Fiskmåsarna far som stridsplan genom luften
och det verkar som att de inte riktigt har full kontroll
Jag ger också mig hän
brer ut vingarna sträcker på stjärtfjädrarna och svävar
S:t Paulikyrkan lyser med sin härvaro
en man kliver ut, han ser lycklig ut
Jag ser lycklig ut tänker jag
En vit lurvig hund jagar en svart
kanske strävhårig smal
De ser lyckliga ut
En pinne i munnen är allt som behövs
Jag har en penna i handen
med den väljer jag vilken sanning jag vill se
Min nyblivna vän havet ger mig klarsynthet
där det ligger grönblåbrunt skummandes
dansandes ikapp med tre kaitsurfare
De ser tyngdlösa ut ibland
I det oändliga släpper tyngden mig fri
De iskalla havsvindarna blåser mig ren
och biter mig inte bara i kinden utan riktigt
penetrerar mig
inte på något forcerat vis utan lätt som häftstiftet
glider igenom anslagstavlan i kork när jag hänger upp
en "välkommen hem"-lapp
och när jag går därifrån
känner jag mig några gram lättare
Jag springer över vårvåt vårdoftande gräsmatta
solen i ryggen och bröstet ler
när jag leker med min skugga
Vi är vackra som den här dagen
och på snickaremästar Anders Svenssons grav
blommar snödroppar och krokusar
De är vackra
När jag går genom parken längs ån
vill jag heja på alla människor som tittar på mig
men jag är leksamt blyg
som en flicka snurrar jag mig kring mitt eget ben
och i vattnet skrattar trutar fiskmåsar och
den där svartvita dykarfågeln vad heter den min vän?
Nyfiken nyföddhet och en solnedgång i upptåg
